Okey? Okey.
Förra veckan såg jag filmen som alla snackar om. Filmen som är omöjlig att inte gråta till.
jupp. Jag såg "the fault in our stars" eller som den heter på svenska "förr eller senare exploderar jag"
det var helt klart bästa och sorligaste filmen jag någonsin sätt. Men helt klart värd att se. Jag, Hedvig och Elli bölade som tre grisar och var de enda i hela salen som hördes. Hehe.
För er som inte har någon aning om vad jag snackar som så handlar filmen om Hazel Grace. Hazel fick cancer när hon var 13 år och var väldigt nära på att dö. Men på något konstigt sätt (orkar inte gå in på detaljer) överlevde hon. Hennes mamma tror att hon är deprimerad och tar med henne till läkaren som håller med hennes mamma och hon fick diagnosen depression. Hazel börjar i en stödgrupp för att skaffa vänner. Där träffar hon Gus. De blir såklart förälskade men Hazel vill inte ha ett förhållande eftersom hon är en "granat och förr eller senare kommer hon explodera" efter en underbar helg i Amsterdam får Gus ont i höften och går på en undersökning. Cancern har då spridit i hela kroppen.
Som sagt så är den här filmen bästa jag sätt och rekommenderar den starkt. Passa också på att läsa boken.
Kram:)
